torsdag 17 maj 2018

De frågar vart vi ska bo

Innan jag vaknade av mardrömmar och rädslan för att J inte ska vilja vara med mig mer hade vi en otroligt fin långhelg. Vi tog båda ledigt från våra jobb på klämfredagen och vädret var strålande. På Kristi himmelsfärdsdagen körde vi i en timme till en stor nationalpark och vandrade runt hela dagen. Det var så otroligt vackert, varierande landskap där det känns som att man kommer till en ny världsdel varje halvtimme och vi pratade, skrattade och pussades om vartannat.

På fredagen klädde vi inte på oss förrän till eftermiddagen då vi gick ner på stan och tittade lite i affärer innan vi mötte upp Js kollegor och firande en som fyllde år på en trevlig restaurang. Där på kvällen fick J sms från sin bästa vän som bor i en helt annan stad med sin sambo och lilla son men som spontant bestämt sig för att köra förbi Js stad nästa dag och undrade om vi hade tid att ses.

Så på lördag lunch kom de förbi på tacos och det var roligt att se hur glad J blir av att träffa dem och även jag lär känna dem bättre och vi har roligt när vi umgås. På ett sätt sätter de också lite välbehövlig press på oss, frågar vart vi ska bo, om jag skulle kunna flytta till Js stad eller han till min stad. Det frågade en av mina kompisar också häromveckan och det är ingenting som  jag och J har pratat om ännu så vi blir nog båda lite paffa när frågan kommer. Jag tror J (med rätta) misstänkt att jag nog helst bor kvar i min egna stad så jag märkte på honom att han blev glad när jag sa att jag trivs väldigt bra i min stad men att skulle det vara så att det inte går att lösa på något annat sätt så flyttar jag självklart till Js stad när tiden blir mogen.

Jag tror det kommer dröja ett tag till, det är ändå ett stort steg både att byta stad och att flytta ihop och så länge har vi inte träffats ännu. Men samtidigt tror jag det är bra att vi får den där pressen på oss att faktiskt säga till varandra att ja vi vill flytta ihop så småningom. För ibland kan jag väl känna att vi fortfarande inte pratar så mycket om "allvarsamma" ämnen, eller om framtiden. Men för det mesta tycker jag det är väldigt skönt med det lättsamma för det har jag inte riktigt haft i mina tidigare relationer. Det är det här jag ändå försöker påminna mig själv om är annorlunda, annorlunda som i bättre, med J. Vi bråkar aldrig, tjafsar knappt någonting. Jag är en känslomänniska, på gott och ont, och när jag är glad är jag väldigt glad men jag kan också lätt brusa upp, har ett hett temperament. Mina tidigare pojkvänner har inte kunnat hantera det och var nog lite för lika i sitt egna temperament, vilket ledde till att vi tjafsade så otroligt mycket. Då såg jag det nog lite som passion, men har i efterhand bara insett hur fruktansvärt jobbigt och onödigt det är.

Efter att Js vänner åkte hem på lördag eftermiddag igen åkte vi över till min stad och spelade ett Escape Room-spel och kollade på Eurovision med vänner. Nästa morgon sken solen igen så vi packade snabbt ihop picknickkorg och handdukar och låg hela dagen på en klippa vid en sjö och solade och badade, finns inget jag älskar mer. Senare på kvällen lagade J middag och sen åkte han hem för att förbereda sig för en jobbintervju på ett företag i min stad dagen efter, så vem vet, kanske är det han som snart vill flytta till min stad istället. A girl can dream at least!

4 kommentarer:

  1. Blir så glad av att läsa detta! ❤️

    SvaraRadera
  2. bor ni långt ifrån varandra eller är era städer nära? det är ju ingen brådska med sånt där, det löser sig säkert efterhand. men det är såklart alltid bra att prata om det så man känner på samma sätt. tycker att det låter som att ni har nåt väldigt fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fyra mil mellan våra städer så nej det är inte speciellt långt och vi ses ju varje vecka utan problem. Men vi har båda hela vårt liv i vår egna stad, och känner ingen annan i den andras stad förutom varandra.

      Håller med dig att det inte är någon brådska, blir ganska förvånad över att kompisar frågar om det redan. Men tyckte samtidigt det var lite skönt med frågan och att vi fick press på att säga att jo, vi vill ju flytta ihop så småningom, så vi båda vet vart vi står. Vi är fortfarande lite blyga med varandra och pratar kanske inte helt klarspråk.

      Radera

Nedräkning

Två dagar kvar tills jag går på semester och även slutar helt på jobbet som jag egentligen redan lämnat i sinnet för flera månader sen. Upps...