torsdag 11 januari 2018

Listan om 2017

Älskar att läsa såna här sammanfattande listor hos andra bloggare så nu måste jag ju passa på när jag har en egen blogg att skriva i :)

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?
Föreläste för runt 100 seniorer med en kollega inom det område vi arbetar, det var en häftig erfarenhet. Har även presenterat mitt projekt för ett 50-tal chefer och verkligen utmanat mig själv när det gäller att prata inför grupp. Målet för 2018 är att bli ännu bättre och säkrare på det, ska faktiskt börja på en retorikkurs via universitetet i J:s stad om en månad.

Vilka platser besökte du?
I somras var jag i Tucepi i Kroatien en vecka med min mamma och lillebror. Rekommenderas starkt, väldigt vackert, god mat och trevliga människor. Annars har jag mest varit i Sverige, hälsat på vänner och familj i Stockholm och Göteborg.
Vad var din största framgång 2017?
Jobbet har ju verkligen gått min väg detta år. Kan knappt fatta att jag först fick chansen att påverka som projektledare och sedan att cheferna trodde så pass mycket på mitt projekt att jag får fortsätta med det som en mer permanent uppgift under tre år.

Bästa köpet?
Min Samsung-surfplatta som jag köpte precis i början av januari 2017 för att min dator krånglade extremt. Älskar surfplattan så mycket.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Under sommaren träffade jag nya kompisar som jag verkligen klickade med direkt och som utökat min umgängeskrets på ett bra sätt. Och så J såklart.

Och ledsen?
I början av 2017 tror jag att jag fortfarande var ledsen över exet som det tog slut med hösten 2016 men jag kan egentligen inte minnas någon specifik händelse. Varit ledsen allmänt under året av all skit som sker i världen.

Årets låtar?
Despacito? Var en av de där konstiga människorna som varken hatade eller älskade den låten. Enligt Spotify var mina mest spelade låtar 5 fine frökner och Fy Faen, båda på grund av SKAM. Annars har jag tydligen precis som alltid lyssnat mest på Britney Spears, Carrie Underwood, Taylor Swift och Ed Sheeran. När jag inte lyssnar på dem lyssnar jag på det som är på topplistan och skäms inte det minsta för det :)

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Mycket gladare. Har haft ett väldigt bra år, så ibland blir jag lite förvånad över att alla andra verkar tycka att 2017 var ett sådant skitår. Men jag förstår ju också varför, mycket hemskt som hänt i världen.

Favoritserie?
Oj, tittar på så mycket serier och sett en massa bra, som t.ex. Big Little Lies, Ozark, Stranger Things, Happy Endings, Jane the Virgin, Black-ish, Line of Duty, Marcella, Master of None, The Handmaid's tale. Också sett mycket bra svenska serier som Vår tid är nu, Fröken Frimans krig (jag vet, den var jag sist på bollen på) och även guilty pleasure-serier som Första dejten och Gift vid första ögonkastet. Och så SKAM såklart, känns som det var mycket längre sen men jag var som de flesta andra totalt fast där i början av 2017 och kunde knappt vänta på den fjärde säsongen. Vilket antiklimax att det bara tog slut sen, precis när man upptäckt mästerverket.

Bästa boken du läste i år?
Gud, svårt att komma ihåg vad jag faktiskt läst. I min bokcirkel läste vi Never Let Me Go av årets nobelprisvinnare Kazuo Ishiguros i december och den var riktigt bra. Minns även att jag läste min första bok av Haruki Murakami, Kafka på stranden, den var också väldigt bra även jag håller med i kritiken han fått kring hur han skildrar kvinnor. Har som vanligt också läst mycket lättläst, t.ex. deckare av David Lagercrantz, Samuel Björk och relationsdrama av Liane Moriarty - rekommenderar dem alla!

Bästa matupplevelsen?
Har öppnat många nya restauranger i min stad och så har jag ju haft nöjet att upptäcka utbudet i J:s stad under hösten så har många fina minnen av middagar ute. J och jag har även haft en egen liten tradition att laga riktigt goda brunchrätter på helgerna när vi sovit ihop, t.ex. fattiga riddare, eggs Benedict, grilled cheese med salviapesto, amerikanska pannkakor, olika äggröror med bacon och mycket mera så får nog säga det även om det inte blir en specifik händelse.

Vad gjorde du på din födelsedag?
Jag var bakis och trött och försöka växla mellan att städa och vila eftersom jag haft kompisar över på middag och fest kvällen innan. Det var lite trist att fylla år på en söndag eftersom jag inte träffade någon annan människa på min faktiskta födelsedag men oh well.

Är det något du saknar år 2017 som du vill ha år 2018?
Jag hoppas kunna börja jobba med grubblandet och inte ägna lika mycket tid åt att älta saker som sker, både jobbmässigt och privat. Mer ro i sinnet alltså.

Nyårslöfte?
Nja, jobbar ju med att lära andra människor att göra långsiktiga beteendeförändringar så har inte mycket till övers för grandiosa nyårslöften som håller i en vecka men jag har tänkt att jag skulle vilja umgås ännu lite mer med kompisar och gärna bjuda hem folk. Börjar på lördag med spelkväll tillsammans med J och tre kompisar. Samt även att minska på grubblande och bli mer säker i att prata inför folk inser jag nu kanske kan räknas som nyårslöften!

Högsta önskan just nu?
Det känns som att utmana ödet och nästan be om att något hemskt ska hända men just nu vill jag bara att det ska fortsätta vara precis som det är nu. Är nöjd med mina nya jobbutmaningar, har ett större kompisgäng att umgås med här i min "nya" hemstad och är så glad över att ha J och vill bara njuta av det och fortsätta ha det så här bra.

måndag 8 januari 2018

Den orimliga osäkerheten

Ända sedan jag blev bedragen av mitt ex för fyra år sen har jag kämpat med osäkerhetskänslor så fort jag träffat någon ny och börjat tycka om någon. Katastroftankarna tar över och jag tänker vid varje sms jag får att det ska vara personen som säger att han inte vill ses mer, trots att det egentligen inte finns någon antydan om att så är på väg att ske.

Det har varit av och till med J också men jag har ändå tyckt att jag har hanterat det lite bättre denna gång. Men igår kom det med full kraft och var till och med så pass mycket att jag kände det medan vi fortfarande umgicks med varandra.

"Tänk om han bara kramar mig nu för att vara snäll, egentligen vill han kanske att jag ska åka hem så han får vara ifred, han kanske bara samlar mod för att göra slut" och liknande snurrar i mitt huvud hela tiden och när jag kommer hem och är ensam gör det mig så orolig att jag fysiskt känner av det genom magont och ångestkänsla i bröstet.

Jag försöker påminna mig själv om att det är orimliga tankar, både för att det ju faktiskt vore ett väldigt konstigt beteende från J:s sida och för att det ju egentligen inte finns något som tyder på att han skulle vilja göra slut. Tvärtom är ju allting jättebra, vi umgicks hela helgen, har planer att ses både på torsdag och till helgen då han ska träffa mina vänner. Ändå måste jag kämpa med att hålla mig lugn och inte låta det förstöra vår tid tillsammans. Oroar mig redan för hur det ska vara när jag åker till Thailand nästa vecka och är borta i 2 veckor, kommer jag konstant jaga upp mig själv när jag inte kommer kunna höras med J som vanligt?

Funderar på att boka ett möte med en psykolog jag tidigare träffade när jag gjort slut med exet och behövde stöd men kan väl ändå inte få någon tid innan jag åker och det är så dyrt. Men är rädd att de här tankarna ska ta över allt för mycket och förstöra för mig när det egentligen är bra, så om jag inte hittar ett bättre sätt att hantera det på måste jag boka en tid tills jag är hemma igen i alla fall.

Tipsa gärna om ni känner igen er och har något bra knep hur man hanterar dessa tankar <3



måndag 1 januari 2018

Nytt år, ny pojkvän

Nu sitter jag på det där nattåget, även om klockan inte riktigt är 3 ännu. Haft ett bra nyår med 3 härliga tjejkompisar men löjligt nog är det någon annan som lockar. Igår så frågade jag till sist J om han ville bli min pojkvän, efter en väldigt mysig middag och kväll tillsammans. Och ja, det ville han, så nu har jag alltså en pojkvän igen.

Känner mig så pirrig och glad, det är nästan fjantigt alltså. Ändå känns det väldigt annorlunda. Som jag skrivit om många gånger på bloggen är det inte den där passionen eller huvudlösa förälskelsen utan något mycket tryggare som vuxit fram. Samtidigt skulle jag ljuga om jag påstod att jag kände mig helt säker, att det inte finns några tvivel på att vi kommer hålla. Det gör jag inte, men jag är i alla fall helt säker på att det är J jag vill vara med just nu och det känns riktigt riktigt bra.

Livsstecken

Tiden flyger iväg, jag hänger inte med. Har aldrig varit med om en månad som gått så här fort. Började mitt nya jobb för en månad sen och de...