Nja, inläggets rubrik överdriver lite, för tillbaka på ruta 1 är jag inte, men kanske ruta 2. Jag träffade J i fredags en snabbis, ca 25 min, innan jag skulle med tåget och det var mysigt. Vi hann ju knappt säga mer än hej men det var ändå skönt att få träffas och bra för mig att få se att allt faktiskt var som vanligt, det var inga konstiga vibbar från honom.
Men nu har helgen och halva måndagen gått och ännu finns inga konkreta planer på någon mer träff. Han hade besök i helgen och kunde inte ses då men han frågade om jag hade planer i början av veckan, skrev att han skulle ta reda på när han ska repa med sitt band men återkommer aldrig med någon konkret plan. Nu har det gått mer än ett dygn sedan han senast hörde av sig.
Jag har haft mycket på jobbet idag och inte hunnit tänka så mycket på det men nu börjar tankarna komma ifatt. Tycker det är jobbigt att han verkar så icke-planerande av sig, men samtidigt har mycket för sig och inte verkar kunna vara så spontan i vardagen? Då måste man ju planera om det någonsin ska bli en träff... suck. Fortsättning följer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Livsstecken
Tiden flyger iväg, jag hänger inte med. Har aldrig varit med om en månad som gått så här fort. Började mitt nya jobb för en månad sen och de...
-
Idag är det inte bara kaos i politiken utan också min 30-årsdag. Jag vaknade upp själv i en tom lägenhet vilket alltid känns lite trist men ...
-
Jag har alltid tänkt att jag vill ha barn, bara lite längre fram. Men ju längre fram jag kommer desto mer osäker blir jag. Vill jag eller vi...
-
För några dagar sen var det ett år sedan jag för första gången fick se bilder från ett gammalt släkthus i en liten by i Västernorrland. Jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar