Det blev bra igår. Får återigen bevis på att det från hans håll inte finns någon baktanke med att han inte hör av sig så ofta, han tänker nog inte ens på att det är så. Jag skämtade någon gång om att han är seg på att svara på sms och han såg jätteförvirrad ut haha.
Så på det stora hela en bra kväll, kanske att jag kände mig lite stel dock. Tappar liksom lite av mitt självförtroende, vågar inte vara för på och det känns som att det tar ett tag innan jag tinar upp och återgår till hur det var sist vi sågs. Gjorde inget speciellt egentligen, vi lagade middag och bakade på J:s initiativ en cheesecake. Tog hela kvällen och då hann det ändå bli så sent innan den var klar att jag var helt slut och inte orkade vara upp längre haha. Så vi åt varsin bit till frukost i morse istället, det vart ju helt okej det också.
På ett sätt är det väldigt avslappnat när vi umgås, vi skämtar mycket, retas lite, konversationen löper på. Samtidigt känner jag att jag fortfarande spelar en roll ganska mycket. Är en lite gladare, trevligare och mer positiv person än vad jag ärligt kan säga att jag är på riktigt. Men samtidigt är det väl så det är när man dejtar? Man visar ju inte direkt sina sämsta sidor på en gång.
Men på något vis bidrar det nog till den lite pockande oron jag har i bakhuvudet att vi inte lär känna varandra tillräckligt bra. Vad nu det skulle innebära. Jag inser ju att det här är helt och hållet i mitt huvud, det finns ingen tidsgräns som vi riskerar att överskrida eller något rätt och enda sätt att lära känna och börja tycka om någon. Måste tänka bort hur det varit tidigare, där jag ofta blivit störtförälskad och allt har varit väldigt intensivt och snabbt - men sen också skitit sig totalt. Det är bra att det är annorlunda denna gång, det tror jag ändå.
I helgen fyller jag år och ska ha en massa kompisar över så nu är det istället jag som är busy medan J inte har så mycket planer. Får se om det påverkar något i vår dynamik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar