Nu sitter jag på det där nattåget, även om klockan inte riktigt är 3 ännu. Haft ett bra nyår med 3 härliga tjejkompisar men löjligt nog är det någon annan som lockar. Igår så frågade jag till sist J om han ville bli min pojkvän, efter en väldigt mysig middag och kväll tillsammans. Och ja, det ville han, så nu har jag alltså en pojkvän igen.
Känner mig så pirrig och glad, det är nästan fjantigt alltså. Ändå känns det väldigt annorlunda. Som jag skrivit om många gånger på bloggen är det inte den där passionen eller huvudlösa förälskelsen utan något mycket tryggare som vuxit fram. Samtidigt skulle jag ljuga om jag påstod att jag kände mig helt säker, att det inte finns några tvivel på att vi kommer hålla. Det gör jag inte, men jag är i alla fall helt säker på att det är J jag vill vara med just nu och det känns riktigt riktigt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Livsstecken
Tiden flyger iväg, jag hänger inte med. Har aldrig varit med om en månad som gått så här fort. Började mitt nya jobb för en månad sen och de...
-
Jag har alltid tänkt att jag vill ha barn, bara lite längre fram. Men ju längre fram jag kommer desto mer osäker blir jag. Vill jag eller vi...
-
Idag är det inte bara kaos i politiken utan också min 30-årsdag. Jag vaknade upp själv i en tom lägenhet vilket alltid känns lite trist men ...
-
För några dagar sen var det ett år sedan jag för första gången fick se bilder från ett gammalt släkthus i en liten by i Västernorrland. Jag...
grattis, det låter jättefint! och man kan ju aldrig veta om nåt är helt rätt eller så. känns det bra, då är det bra :)
SvaraRaderaSå sant! Tack :)
RaderaFint så! Heja er och 2018 :)
SvaraRaderaTack fina S!
Radera