I morse fick jag en notis från Facebook att jag och J firar 1-årig vänskapsdag på deras plattform. Eftersom vi inte har lagt upp några bilder tillsammans, inte skrivit på varandras sidor eller publicerat något om att vi är ett par innehöll videon ingenting annat än Facebooks animationer haha. Helt värdelös alltså men ändå satt jag där med ett fånigt leende när jag tittade på den. Så mycket har hänt på ett år, trots att jag förra hösten var så osäker. Tänk att vi inte ens blev vänner på Facebook förrän i november.
Nu är vi sambos och allt känns så bra. Trots att det är konstant grått ute, trots att jag varit sjuk i feber och halsont i över en vecka, trots att jag kuggat min hemtenta och är riktigt stressad över både skola och jobb är jag lyckligare än någonsin. Känns som att jag klarar allt när jag har J vid min sida.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nedräkning
Två dagar kvar tills jag går på semester och även slutar helt på jobbet som jag egentligen redan lämnat i sinnet för flera månader sen. Upps...
-
Jag har alltid tänkt att jag vill ha barn, bara lite längre fram. Men ju längre fram jag kommer desto mer osäker blir jag. Vill jag eller vi...
-
När jag var singel och ledsen tänkte jag ofta att allt skulle vara bättre bara jag hade en pojkvän. Jag insåg såklart innerst inne att det i...
-
Eftersom jag ägnat en stor del av mitt liv att fasa för att föda barn har jag också ägnat en stor del av mitt liv åt att fundera över adopti...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar